Öppet brev om Slottsskogens framtid
GBGDA tar vara på tillfället att påverka Slottsskogens framtid genom Stadsbyggnadskontorets pågående samråd. I ett öppet brev visar vi på fördelarna med att flytta fokus från de inspärrade djuren till de som lever i parken av fri vilja. Bakom uppmaningen står två tusen namnunderskrifter.
Hör gärna av dig du också om du håller med! Samrådet pågår till den 28 oktober. Egentligen är det Park- och naturförvaltningen som är ansvariga för parken, men Stadsbyggnadskontoret ska just nu besluta om ombyggnationer.
Stadsbyggnadskontoret
Box 2554
403 17 Göteborg
sbk@sbk.goteborg.se
Synpunkter angående utveckling av Slottsskogen
Vi i Göteborgs Djurrättsaktivister driver sedan 2007 kampanjen Ge djuren i Slottsskogen ett bättre liv. Under de här åren har vi varit i kontakt med oräkneliga göteborgare och andra besökare i parken och diskuterat framför allt djurparken. Vi har samlat in två tusen namnunderskrifter från några av alla de som vill att djurparken ska bort från Slottsskogen och vi vet att vår kampanj representerar en stor del av parkbesökarna. Vi vet också att många av de som spontant säger att de vill ha kvar parken vid närmare eftertanke och diskussion håller med om det orimliga och inhumana i att hålla djur fångade på minimala ytor i en vacker park, som redan är naturlig boplats för många vilda djur.
Därför tycker vi att initiativet att bygga ett Naturum i parken är jättebra! Det är mycket positivt att på det sättet flytta fokus från de fångna djuren i artificiell miljö till den naturliga miljön och alla de djur som bor i parken av fri vilja. Vårt förslag till Stadsbyggnadskontoret är därför att låta djurhägnen ge plats åt riktig natur med vilda djur. De byggnader som frigörs på det sättet kan bli ”fälstationer” eller liknande, kopplat till Naturum. Det nu nästan tömda Fågelhuset kan, när pingvinerna försvinner, bli en vacker och välplacerad huvudanläggning. Genom att spara in byggandet av ett nytt hus och genom att flytta pingvinerna och de andra djuren till platser som bättre kan tillgodose deras behov sparas mycket skattepengar som istället kan läggas på Naturumverksamheten.
Det finns många skäl för att ta bort de inhägnade djuren från Slottsskogen, och de som vi tycker väger tyngst är förstås de djuretiska och djurskyddsliga skälen. Från etisk synpunkt är det fel att hålla andra inspärrade för sitt eget nöjes skull, oavsett om de tillhör en annan art. Från djurskyddssynpunkt lever djuren i Slottsskogens djurpark i en mycket dålig miljö. Som ett exempel på det tar vi den enda exotiska art som nu kvarstår, Humboltdpingvinerna. De lever långt ifrån sina naturliga breddgrader och måste därför hållas inomhus under större delen av året. Inte heller utomhusanläggningen är i närheten av jämförbar med pingvinernas naturliga miljö. Humboldtpingviner dyker till över 50 meters djup och tillbringar större delen av sitt liv ute till havs. De går bara i land vid häckning. De är också den pingvinart som är mest lättstressad av människor och därför extra olämplig att ha i fångenskap (1). Inomhusanläggningen för pingviner i Slottsskogen har en damm som är 60 cm djup och där de inte kan dyka. Den strider på flera punkter mot lagföreskrifterna för djurparker. Även de andra djuren har mycket små och onaturliga inhägnader med för lite sysselsättning, och de är ständigt omgivna av besökare, dag som natt.
Många hävdar utan att ha tänkt närmare på saken att det är bra för barn att se djuren i djurparken, för att det skulle öka deras förståelse och respekt för djur. Vi menar att det barn lär sig av att se djur i fångenskap, i en artificiell miljö och helt utan koppling till det naturliga ekosystemet snarast är missledande och försvårar verklig inlärning. Det uppmanar inte till respekt för djur och natur att stå och titta ner på fångna sälar som simmar runt runt, utan precis tvärtom – det leder till alienation och en känsla av överlägsenhet och separation från de andra djuren. Att vi tar oss den här rätten är ett maktmissbruk som vi inte ska föra vidare till kommande generationer. Forskning har dessutom visat att barn lär sig mer om djur från en biologiskt korrekt museiutställning än genom besök på djurparker med onaturliga inhägnader.(2)
Att ha djur inspärrade i en park bara för att titta på dem, som om det var fråga om blomsterodlingar och inte kännande varelser, är en kvarleva från en annan tid – en som det är dags att göra sig av med. Det är en skam för Göteborg och för oss kommuninvånare som äger parken. Vi vet att många som kommer hit från andra städer och länder blir förvånade och illa berörda av den här djurhållningen och tycker det är märkligt att den får finnas kvar. En park med fokus på vilda djur, med fältstationer, exkursioner och kanske någon form av safari, skulle istället vara en föregångare gentemot andra städer och lyfta fram Slottsskogen som den unika park den är.
Avslutningsvis vill vi tacka för den här möjligheten att framföra våra synpunkter och påminna om att vi talar för en stor del av Göteborgarna. En utredning från 2002 utförd av Park- och naturförvaltningen visade att 50% av kommuninvånarna vill ha bort djurparken, och vi representerar direkt alla de två tusen personer som hittills skrivit under vår namninsamling med krav på en avveckling av djurhållningen.
Med vänliga hälsningar
Göteborgs Djurrättsaktivister
Källor:
1. Ellenberg et al (2006) Physiological and reproductive consequences of human disturbance in Humboldt penguins: The need for species-specific visitor management. Biological Conservation 133.
2. Barney (1995) Children, Animals, and Leisure Settings. Society and Animals 3:2.
